
För att förstå livets skörhet måste man nog utsätta sig
för kärlek! Detta är mitt livs smör...
Jag möte min vän, tänkt för mig, uträknad perfekt
för att dela med mig, och så skulle jag
bosätta mig i Linköping.
Nu ligger snön trots allt på gatan här, mysigt men min
andra hand finns i Göteborg och är inte tillgänglig för att
ströva omkring med mig i snöskenet!
En suck lämnar då och då mitt bröst,
inte av att jag är uttråkad utan av längtan och
känslan av att gräset nog är lite grönare på andra sidan.
Kärleken är inte skör utan enormt stark och tålmodig,
den får bära min mänskliga skörhet.

